Sannilynn

Sida 3 av 11

INGEN INSÄTTNING I JULI

När jag fick tillbaka min mens efter aborten ringde jag Sahlgrenska för att kolla vad nästa steg i processen är. Då fick jag rådet att ringa dom vid varje ägglossning för att hoppas på att få en tid för insättning av vårt frusna embryo. Imorse hade jag ett positivt ägglossningstest, så jag gjorde som de sagt – jag ringde dom för att se om de hade tid till en insättning, men den turen hade jag däremot inte. Jag fick svaret att reproduktionsmedicin inte gör några insättning i juli på grund av att de har sommarstängt. Typiskt! Så det blir att ha sex ikväll och hoppas på en naturlig graviditet och så får jag helt enkelt ringa dom i augusti igen och hoppas att jag har lite mera tur då.


MIDSOMMAR I VÄRMLAND

Denna midsommar åkte vi upp till Värmland för att fira med mina föräldrar. Planen var att ta med kameran och vlogga, men när vi väl kom upp blev vi för upptagna med att slappa och vila upp oss att det inte blev så mycket att faktiskt vlogga. Jag fick däremot filmat lite småklipp som jag redigerade ihop och sen passade vi även på att göra en Q&A där vi svarar på frågor vi fått från våra Instagram följare.

Anledningen till att vi inte fick vloggat mycket var helt enkelt för att vi inte gjort någonting – vi har vilat, löst korsord och sudoku, åkt och badat och fick lite sol på näsan och på kvällarna spelade vi brädspel och grillade god mat. Däremot lyckades jag få till lite klipp som jag kunde redigera ihop till en liten vlogg och sen passade vi även på att ha en frågestund om hur vi mår, hur framtiden ser ut och hur vi har hanterat sorgen.

UTFLYKT TILL ÅSLE-TÅ UPPLEVELSEMUSEUM

Igår överraskade mina föräldrar oss med en lite dagsutflykt. Bilresans slutdestination blev Åsle-tå som ligger strax utanför Falköping. Där har de ett upplevelsemuseum – ett litet samhälle från 1700 talet där stugorna har bevarats på sin ursprungsplats.

Här är några få av de stugor som bevarats


Under bilresans gång pratade vi om vår oro om vädret, men när vi väl kom fram sken solen och platsen var helt idyllisk. De små stugorna, som de så fint bevarat med möbler, prylar och även dockor, trädgårdarna som är fokuserade på de örter och blommor som de planterade då och för min pappas stora nöje fanns även bevarade smedjor, skomakeri och även ett museum med bevarade maskiner och redskap.
Mamma hade bokat en guidad visning och den rekommenderar jag verkligen om man har ett intresse för detta. Hembygdsföreningen har tom lyckats göra släktforskning över de som bodde på platsen, så de fanns många intressanta och roliga historier om folket.

Jag har alltid varit intresserad av den perioden och när jag gick runt där och beundrade byn fick jag mer bekräftat hur mycket jag älskar deras sätt att leva – gemenskapen, sammanhållningen, närheten och att verkligen få leva på naturen.
Jag fick en även en ny känsla, en känsla av att vara hemma så jag tror att jag kan ha levt på den tiden. Jag har på senaste tiden blivit intresserad av häxerier eller vad man ska kalla det och det skulle inte alls förvåna mig om jag i ett tidigare liv varit just den kvinnan med sina örter och häxkonster som bodde i byn och tog hand om de gamla och sjuka eller hjälpte till att passa barnen. Det låter kanske konstigt eller tom konstigt, men vem vet?
Hur tror ni? Tror ni på tidigare liv och har ni någon erfarenhet av att känna någon slags deja vu eller en känsla av att vara hemma?


ÄNNU EN GÅNG: TILLBAKA PÅ JOBBET

Igår var det dags att ännu en gång återvända till arbetet och jag måste erkänna att jag var nervös. Jag brukar inte vara det, då jag varit sjukskriven flera gånger innan och jag vet att eleverna inte märkt att man är borta förrän man faktiskt kommer tillbaka och att verksamheten klarar inte går undan utan mig. Däremot var det annorlunda denna gången. Många av eleverna visste om graviditeten och var väldigt engagerade i den och jag var orolig för hur reaktionerna skulle bli. Ingen vill ju berätta för barn med funktionsvariationer och diagnoser att ens barn har dött, men i detta fallet hade vi kollegor bestämt att om ämnet dyker upp så är det sanningen vi ska köra på.

Reaktionerna var blandade när jag klev in i klassrummen. Först besökte jag mitt gamla klassrum som jag arbetade i innan jag blev gravid och dom eleverna är äldre och så inne i sina egna världar att de betedde sig som om jag aldrig varit iväg. Det var skönt. Efteråt gick jag in i klassrummet jag arbetar i nu och där var stämningen annorlunda. Jag fick en känsla av att de hade diskuterat om mig strax innan jag kom och det fick jag bekräftat senare att så var fallet. Två av eleverna kommenterade och ställde frågor och jag svarade dom så rakt jag kunde men utan några vidare detaljer. Efter det samtalet kändes stämningen mycket bättre och eleverna betedde sig som vanligt mot mig igen.

Sammanfattningsvis gick det som sagt bra. Jag lyckades hålla mig stark och stabil men när jag kom hem slocknade jag helt och det blev en tidig läggning. Men jag ser fram emot att få komma tillbaka till jobbet igen på onsdag. 5 dagar kvar till skolavslutningen och jag är säker på att dessa sista dagarna kommer att bli riktigt roliga.


MORS DAG & OFRIVILLIGT BARNLÖSAS DAG

Den här helgen har varit tuff, så jag har helt enkelt försökt undvika sociala medier så mycket jag kunnat. Men nu när jag startade datorn för att kolla mailen kunde jag helt enkelt inte låta denna helgen passera utan att ha skrivit någonting om den.

Igår lördag var det Ofrivilligt Barnlösas dag, vilket jag naturligtvis vill uppmärksamma då det är det hela mitt konto representerar. Jag har sett flera konton som inriktar sig åt barnlöshet men även privatpersonen som tog gårdagen i akt och skrev om sina resor inom barnlöshet – vilket är grymt! Vi behöver uppmärksamma detta ämne mer då jag anser att detta ämne inte pratas om tillräckligt och speciellt inte i våra medier. Jag såg exempelvis att Aftonbladet hade en artikel igår om att det nu skapats ett tuggummi som ska hjälpa mot infertilitet och jag tycker det var så okänsligt av dom att ha en sådan artikel just på dagen där vi ska prata om just infertilitet och barnlöshet. Hur tänkte dom? Själv blev jag förolämpad av artikeln och tanken att ett tuggummi ska lösa mina problem. Hur skulle det gå till? Inte ens medicinerna som är skapta att hjälpa mig gjorde någon skillnad, så hur ska ett tuggummi hjälpa?

Idag är det även mors dag, vilket även är en jobbig dag för mig. Detta är min allra första mors dag som förälder, vilket krossar mig då jag inte har möjligheten att spendera den med min älskade son. Så jag spenderar min mors dag ensam och i tårar och drömmer om hur mitt liv hade kunnat sett ut. Tanken och känslan av limbo omfamnar mig som ett hemskt mörker – jag är barnlös men samtidigt en moder och det gör denna helgen till en riktigt hemsk helg. Mitt mål är helst enkelt att överleva den genom att distrahera mig med filmer och helt enkelt hoppas att dagen passerar fort. Hur har ni andra gjort för att klara av denna helgen?

BESÖK PÅ JOBBET

Idag blev det en snabb tripp till jobbet för ett möte med min chef. Det är dags att återgå till arbetet så vi diskuterade mitt kommande schema och hur planerna ser ut för den kommande framtiden.
Mötet gick bra. Jag fick mitt schema och jag fick även träffat mina kollegor och några av mina elever. Som jag misstänkte så kändes det som att jag aldrig varit borta. Allt var desamma som när jag stack, vilket är skönt. Jag blev dock känslosam när jag insåg att denna veckan skulle jag diskutera min gravidledighet med chefen, INTE min återkomst 🙁

MINA 2 VECKOR I FILMBRANCHEN

Efter flera dagars kämpande med att föra över samtliga blogginlägg från Blogg.se till WordPress, så är jag äntligen klar! Välkomna till nya sannilynn.se!

Utöver det har jag även arbetat de senaste 2 veckorna. Jag fick ju ett jobberbjudande med att hjälpa mina kära teaterkollegor med att filma deras mordgåta – och det har jag minsann gjort. På grund av Corona kan de inte längre ha sina mordgåtor så de bestämde att istället göra det via en Livestream.
Mina arbetsuppgifter under detta projekt har varit att ordnat fram rekvisita & jag har även varit ljudansvarig då jag fick äran att hålla och ansvara för mikrofonen. Projektet har varit jätteroligt att få vara delaktig i och nu sitter vi bara och väntar på att premiärdatumet ska komma. Den 12 juni kl 19.45 sätter det igång och då ska jag och Cristian hem till vår bästa väninna och så ska vi lösa mordet tillsammans.

För er som aldrig har varit med på en mordgåta förut, så går det ut på att man ska lösa ett mord. Man kommer att starta alltsammans med att följa en karaktär för att få en genomgång om hur mordet går till och vilka som är misstänkta. Sedan kommer man se alltsammans en gång till, men då kommer man få möjligheten att följa andra karaktärer för att få en tydligare bild. Sist av allt kommer man sedan få ställa frågor till karaktärerna för att sedan kunna gissa på vem man tror gjorde mordet och varför. Vinnaren kommer att få en biljett till någon av höstens mordgåtor (och de finns mordgåtor på slott runtom hela landet).

Är ni intresserade av att vara med? Gå då in på www.sommarteater.se för info och biljettköp. Biljetter kostar nu 149 kr och för det priset kan ni samla ihop hela familjen eller vänkretsen och lösa mordet tillsammans.

MENSEN ÄR TILLBAKA EFTER ABORTEN

Idag hände det 2 bra saker:
1. Hört från en annan ofrivilligt barnlös att Sahlgrenska nu har börjat med insättningar igen. 
2. Min mens kom! Vilket känns underbart – nu är kroppen återställd efter aborten och vi kan återigen köra igång med projekt bebis. 

Detta innebär även att det första jag ska göra imorgon är att maila Sahlgrenska för att kolla hur vi bör gå tillväga nu. Jag ska även spela in nästa Youtube video där jag ska berätta hur aborten gick till.  

Vill avslutningsvis tacka alla nya följare som ploppat i den senaste veckan. På Youtube är det 100 nya följare och på Instagram är vi nu uppe i hela 300 följare, vilket är ofattbart. Tack! 💜 

OBDUKTIONSRAPPORTEN

Idag ringde min läkare då vi skulle förlänga min sjukskrivning till 1 juni. Efter det är det tänkt att jag ska börja arbeta igen. Men medan vi ändå pratades vid berättade hon att obduktionen av fostret nu är färdig och hon berättade att de avvikelser som misstänktes stämde. Fostrets skalle hade stor vätskeökning och det fanns ingen hjärnbalk. Dessa nyheterna la ett lugn inom mig. Jag har tänkt och drömt flera gånger att obduktionen visade att ingenting var fel och att vi tagit fel beslut. Men nu när de visade sig att våra misstänkar var rätt och att ultraljuden hade visat rätt, så kan jag nu acceptera beslutet kring aborten och gå vidare med tankarna att vi gjorde rätt att inte fortsätta graviditeten. Min sörjeprocess är inte inte över, det säger jag inte men den kommer nog bli enklare nu när man kan luta sig bakom obduktionen och veta med 100% att vi gjort rätt.   

NYA FÖLJARE

Wow vilken explosion det blev! Det har gått 4 dagar sedan jag la ut videon om att min son dog. Sedan dess har jag fått 23 nya prenumeranter på Youtube och 12 nya på Instagram. Tack så otroligt mycket! ❤ 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2020 Sannilynn

Tema av Anders NorenUpp ↑