Månad: april 2021

FINBESÖK AV MIN FAVORITPERSON

Igår överaskades jag av att fosterungen Frida ringde och frågade om hon kunde svänga förbi efter skolan (som om hon behöver fråga, hon är alltid välkommen!) och hon kunde inte gjort mig gladare!

Ni som har följt mig ett tag vet att vi träffade Frida när hon var 13 år gammal. Då var vi alla tre med i samma teatergrupp. På den tiden (5 år sedan) kände inte ens jag och Cristian varandra och jag var förlovad med en annan man. Men Cristian och Frida klickade direkt och dom fann en vänskap som än idag förvånar folk i deras omgivning. Deras vänskap fortsatte efter att teatern var över och de höll ständigt kontakt, så när jag och Cristian blev tillsammans kände jag en press över deras relation och kände en oro om huruvida hon och jag skulle komma överens eller inte. Den oron är skrattretande idag och vi blev överlyckliga när Frida kände sig så bekväm med oss att hon började sova över hos oss någon helg i månaden för att komma hemifrån och ladda om batterierna. Hon blev som vår fosterunge och under åren har hon blivit lite som en dotter för oss. Jag skulle göra precis vad som helst för henne (ja, Frida – VAD SOM HELST) och jag är så stolt över henne och tacksam för att få vara en del i hennes liv.

Däremot fanns det en oro hos mig och Cristian som vi aldrig pratade med Frida om. När vårt arragemang började var hon så ung och behövde oss, men vi insåg under årens gång att ju äldre hon blev desto mindre behövde hon oss och perioderna blev färre och färre. Så vi trodde att vår vänskap skulle glida isär när hon inte längre hade behovet av att komma hemifrån. Till vår stora lättnad hade vi fel och det känns så underbart att få ett meddelande eller telefonsamtal från henne när hon hör av sig och planerar att träffa oss. Det värmer i mitt hjärta!

Så igår var en sådan dag – ett spontant meddelande från henne som ledde till mys i soffan med vår favorit tv-serie Greys Anatomy, kinamat när Cristian kom hem från jobbet och sedan blev det 3 timmar av vårt favorit brädspel Harry Potter, Battle of Hogwarts. En perfekt dag helt enkelt, från början till slut.

AVSTÄNGD FRÅN JOBBET & FÖRBEREDER FÖR ANKOMST

Äntligen en uppdatering, eller hur? Jag är verkligen värdelös på att blogga men nu kommer jag ha möjlighet att skriva oftare, jag lovar!

När jag skriver detta har jag gått in i gravidvecka 27 och det är mycket som har hänt och händer. Det första är att jag avstängd från jobbet. Det är en rekommendation att gravida efter vecka 22 är hemma, för att slippa att bli smittade av Corona och veckan innan lovet blev det helt plötsligt en stor smittspridning på min skola. Detta gjorde att jag tog tillfället i akt och hade ett akutmöte med min arbetsgivare och det slutade med beslutet att jag inte längre får jobba på grund av just smittorisken. Så nu kommer jag vara hemma tills bebis anländer, vilket känns riktigt skönt! Cristian måste däremot fortfarande arbeta på sin skola men vi är inte oroliga där. Hans chefer är så fantastiska så de har sett till så att Cristian har en minskad elevgrupp att ansvara för, så även hans risk för smitta har minskat oerhört.

I fredags var det även exakt ett år sedan vi förlorade Gabriel. Vi har varit väldigt nervösa över den dagen, men det gick faktiskt mycket bättre än vad vi både trodde. Jag fick en mindre panikattack under dagen, men vi lyckades hålla oss sysselsatta – Cristian jobbade och jag umgicks med en väninna och hennes dotter. När han kom hem från jobbet åt vi middag och la oss tidigt.
Att dagen gick såpass smidigt var en stor lättnad och det blev en slags bekräftelse för oss att vi kommit längre i vår sorgprocess än vi trott. Smärtan finns naturligtvis kvar och kommer nog alltid göra, men vi kan prata om honom nu utan att bli ledsna.

Vi har även fyllt år. Både jag och Cristian fyller år den 11 april, så två dagar efter Gabriels dödsdag. Vi gjorde inget speciellt, i år heller utan vi vilade mycket, åt god mat och bara tog det lugnt. Däremot kom mina föräldrar på besök på lördagen för tårta och kaffe och Cristians föräldrar kom på fika i onsdags, vilket var trevligt. Det är inte ofta man ses nu för tiden och det var trevligt att träffa dom igen.

Vi har även börjat fixa och dona här hemma. Cristian har renoverat vårat badrum – innan hade vi ett badkar, men den gick sönder i somras så nu har vi monterat in duschväggar, nytt handfat och spegel samt en tvättmaskin. Så nu har vi plats för ett skötbord till lilltösen, vilket kommer förenkla vardagen oerhört! Jag kommer även börja fixa i sovrummet nästa vecka och organisera hörnet där lilltösen ska sova. Så det händer som sagt mycket här hemma!

I födelsedagspresent fick jag min gamla mosesäng som jag hade när jag var nyfödd, som min mamma hade rustat upp och gjort fin
Här är en bild på badrummet när den är halvfärdig. Nu har vi bytt handfat och har en bänk mellan handfat och över tvättmaskinen. Ovanför bänken har vi även 3 hyllskåp för förvaring.

Sist men inte minst så har vi även bestämt vad hon ska heta. Däremot väntar vi ett tag till med att offentliggöra det, så ni får vänta ett tag till (sorry). Men det känns så skönt att ha ett namn klart, speciellt då vi var så vilse på den fronten och började med NOLL namn. Så ett stort steg för oss!

© 2021

Tema av Anders NorenUpp ↑