Imorse begav vi oss ännu en gång till Sahlgrenska för ett tredje ultraljud. Väldigt nervösa satt vi en lång stund i väntrummet med ingen som helst aning om vad som väntade. De tidigare ultraljudet i lördags hade inte slutat bra, så vi var långt ifrån lugna. Men ultraljudet gick väldigt bra idag! Läkaren hittad 11 st äggblåsor och han sa att 5-6 av dom såg tillräckligt bra ut för äggplock, som han bokade redan på ONSDAG. Vi fick träffa barnmorskan som berättade för oss hur äggplocket kommer att gå till och vi fick även instruktioner om hur vi ska göra dessa två dagar tills det är dags. Jag är nu helt färdig med Gonal-F och Fyremadel, vilket känns helt surrealistiskt. Istället ta Otrivelle ikväll som gör att jag får ägglossning lagom till äggplocket. Imorgon däremot kommer jag inte behöva ta någon spruta alls, vilket känns helt jävla underbart!  Detta betyder alltså att vi är halvvägs i vår allra första IVF cykel. Hormonstimuleringen är officiellt färdig och vi går nu in i fas 2. Planen är att vi ska vara på Sahlgrenska klockan 7.30 på onsdag för ombyte och förberedelser. Cristian kommer gå till labbet kl 8 för att lämna in ett spermaprov och klockan 8.30 är det dags!

Vi kommer ta med oss vår fosterunge Frida som stöd, då vi ännu inte vet hur det kommer att gå på Cristian, speciellt på grund av hans förflutna att svimma under sjukhusbesök. I dag däremot gick det jättebra! Han satt bredvid mig under ultraljudet och följde med till mötet med barnmorskan, utan som helst problem. Jag är så stolt över honom och denna resa har verkligen hjälpt honom i hans resa mot att bli mindre sprut och sjukhusrädd.  

Som en avslutning på kvällens glada inlägg vill jag även tacka för alla fantastiska läsare. Jag såg idag att över 40 stycken läste min blogg igår, vilket är mycket mer än vad det tidigare varit. Jag vill uppmana er att jättegärna kommentera och berätta vilka ni är och hur ni hittade mig. Är ni via mina sociala medier eller Youtube-kanal? Har ni hittat mig via blogg.se eller är ni helt enkelt människor i liknande situationer som mig? Berätta gärna om er så vi kan få bli bundisar! <3  

Share:
Written by Sannilynn
Jag heter Sandra, min man heter Cristian och vi är ett gift par från Göteborg. Efter 2 års tid av ofrivillig barnlöshet, infertilitetsutredningar och 1 IVF blev vi hösten 2019 gravida med vårt första barn. Vi fick däremot göra abort i vecka 22 då avvikelser hittades i fostrets hjärna. Följ vår resa till att bli föräldrar, se videos om våran infertilitetsresa och få ta personlig del av vår vardag, våra tankar och rädslor för framtiden.